Så vi packade ihop betalte och åkte. Fick tre påsar med maccademi nötter av Edward, hotellchefen. Plötsligt var vi två till i bilen och den ene var så fet att Lars fick lämna över framsätet till honom. Ja man kan förstå att alla utnyttjar de bilar, som går. De skulle till Lolgorian en guldgruvestad. I närheten ligger trestamsmötet, dvs.kuria,luo och massailand möts där.
Det blev en äventyrlig resa. Tre lastbilshaverier, som blockerade vägen. Så vi fick vänta medan de drogs loss. På det sista stället hade en traktor med last av sockerrör vält och Fabian fick pröva en omväg, som först gick bra. Men sen var det stopp och bilen omringades av en massa barn. De ville ha pengar, då skulle de lägga ut kvistar och grenar så vi kunde komma upp på vägen igen. Skönt att ha en inhemsk förare. Vi hade aldrig klarar av alla dessa barn runt om och de stack in händerna och tiggde.
Ja, ja de tror att vi är förmögna.
Alltnog en resa på 7 mil ungefär tog fyra timmars skumpande så man var alldeles mörbultat efteråt. Vi åkte till Fabians hem. Där fick vi en bananrätt och the trots att vi sa vi var så mätta.
Hans fru, som fött 9 barn, är så stilig. Två söner var hemma och vi fick fina familjefoton av dem alla. Sen var det ung. en mil hem .Där fanns ytterligare en amerikanska, som vi visst skulle dela badrum och dusch med. Vi blev störtsura..Vi vill ju gärna kunna äta middag tillsammans och då tala svenska få se hur det blir. Idag är deras dusch bra så det är ju lite skönare .Denna Rachel gör någon slags undersökning angående HIV stigma, mödravård och barnavård. Hon talade om för oss att vi borde rotfylla tänderna och inte dra ut!!!!!
Hon vet ju inte vilka medel vi har och att barnen bara kommer en gång till oss. Med drygt 20 barn hinner man verkligen inte göra rotbehandlingar. Sen krävs det en fyllning och det vore verkligen inte lege artis att göra så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar