26-27 april

Måndag
Uppvaknade med ömma bakar efter den väldigt långa resan hem från Kampala. Men solen skiner och det regnar inte, så allt är bra. Hade vi vetat vad som skulle vänta oss så hade vi inte rest till Uganda, och vi har sagt att vi nog aldrig kommer dit igen.
Som vanligt börjar dagen med väntan på patienter och skolelever som lovat komma för att få tänderna omsedda.
En patient ville ha 2 visdomständer utdragna. Han hade varit hos tandläkare i Nairobi för 12 månaders sedan, som sagt att han måste operera bort dem och det skulle då kosta 3000 shl.
Här visste han att vi bara tog 500 shl. Tänderna var nu i ett bedrövligt skick.
Det blev tillsist att han inte ville ha någon behandling. Fast medan Lars förklarade var vederbörande mera intresserad av sin mobil än att titta på Lars!




Tisdag 27 april
Idag kom Alice och Lucy och sa adjö innan de for på en veckas semester till Kisumo och måndagen därpå skall Lucy börja skolan igen.
Plötsligt var även Lolahs söta Faith där. Hon är en riktig skönhet. Vi putsade av hennes tänder och la på Duraphat på sexorna.
Sen kom en mycket speciell pat. Han ville ha en rotbehandling. Han hade fått en rensning gjord för 14 månader sedan och på tanden fanns en amalgamfyllning! Rtg visade en stor ostit. Ja liknade ställs vi ofta inför. Efter en påbörjad rotbehandling har man kanske inte ont längre och då dröjer man tills det börjar värka igen. Och man kommer tillbaka.
Det känns lätt fånigt med att de elever, som lärare lovat ska komma uteblir. Generellt är det kanske så att man säger ja utan att mena något bestämt med det. Liksom administrationen säager anslutningen hit:” It will be done” men när undrar vi. Att det ska vara så svårt att underhålla saker och ting. Här kör man tills allt rasar ihop bara och sen har man inget.